Socialantropologi.
Mötet med antropologi och dess helhets perspektiv tillsammans med användandet av etnografiska och kvalitativa metoder, att ta människor på allvar, var för mig en revolutionerande insikt. Dessa metoder möjliggör ett helt annat grepp, helt andra möjligheter att adressera utmaning-problem-frågeställningar. Mitt perspektiv utesluter inte användandet av kvantitativa data, utan utgår från vad syftet är för en undersökning. Innan en undersökning görs måste man fråga sig hur de mest tillfredsställande svaren kan fås. Vilken typ av data behövs och hur skall den samlas in? Utmaningen är alltid att på bäst möjliga sätt kunna kombinera kvantitativa och kvalitativa data.
Beskattning.
Genom flertalet stora forskningsprojekt har jag skapat mig en djup och bred kunskap om beskattningens mekanismer och samhällspåverkan. Skatteverkets arbete och hur de skapar kunskap för att få oss att betala rätt skatt, svenskars rättfärdigande för att köpa svart arbete (skattefusk eller bytesekonomi), samarbetsformer mellan multinationella företag och skattemyndigheter, skattelotterier har varit några av de frågeställningar jag har forskat, publicerat och föreläst om. Mitt nytänkande kring att förstå beskattning ur ett kvalitativt perspektiv och en antropologiskt inspirerad agenda har rönt uppmärksamhet bland alla intressenter på skattearenan. Resultatet har blivit att jag föreläst nationellt och internationellt om hur skattemyndigheter, skattebetalare och skattefuskare strävar efter legitimitet och ser på sin roll i ett samhälle statt i förändring. Jag har arrangerat ett antal workshops för skatteanalytiker där vi vänt och vridit på olika perspektiv för att förstå aktuell beskattningsproblematik. Men alltid med utgångspunkten att ta människor på allvar.
Digitalisering.
Genom min näringslivskarriär och forskning har jag även skaffat mig en bred förståelse för digitaliseringens påverkan och potential. I näringslivet arbetade jag under 13 år med programmering, installation, utbildning och support av programvara för finansiella derivatprodukter. Även om det var länge sen och med en föråldrad teknik, så är frågeställningarna desamma. I ett nyligen avslutat nätverksinitiering problematiserade vi algoritmernas påverkan på olika samhällsfenomen som beslutsfattande, arbetssätt, normer, värderingar, attityder etc. Följdfrågan är hur det alltmer automatiserade beslutsfattandet görs legitimt.
Nationalekonomi.
Intresse för hur samhällsekonomin skall förstås fanns helt från början. Men för mig ställer nationalekonomisk forskning mer frågor än vad den förklarar. Dialoger mellan olika discipliner och perspektiv behövs mer än någonsin…