Vad är beskattning? Är det statens stulna intäkter, moraliska handlingar eller medborgarnas betalning för offentliga tjänster?

Att studera beskattning öppnar upp en mångfald av viktiga samhällsfrågor: relationen mellan stat och medborgare; pengar, arbete och ägande; samhällelig rättvisa; fördelningspolitik; och balanserandet mellan vad som är individens ansvar och samhällets.

Från ett samhälleligt och kulturellt perspektiv är jag intresserad av varför vi betalar skatt, varför vi inte betalar skatt och hur vi förmås betala skatt. Syftet är att bidra med ett bredare perspektiv på beskattning – bortom deklarationsblanketter, ekonomiska modeller och lagändringar.

Att köpa och sälja, byta och dela, kreditera och skuldsätta är alla ekonomiska transaktioner som skapar relationer mellan människor. Så också skatt. I min forskning utgår jag från skatt som en relation mellan skattebetalare och stat, men också mellan skattebetalare. Vi är ju mer villiga att betala om alla andra betalar! I ett högskatteland som Sverige är skatten en av de största ekonomiska relationer vi skapar. Frågan är vad säger det om vår relation till staten och om vår relation till andra andra skattebetalare. Vad ställer vi för krav på staten?

Jag har forskat och skrivit om hur det svenska Skatteverket arbetar och hur de samverkar med olika skattebetalare: globala storföretag, privatpersoner, småföretagare. Lika intressant är också orsaker för att inte betala skatt. Min avhandling handlade om hur köp av svart arbete kan rättfärdigas.

Vi lever i ett samhälle statt i snabb förändring – digitalisering, klimat, människor i rörelse – påverkar privat och offentlig ekonomi. Hur beskattningen skall anpassas för att fortsätta ses som rättvis är en utmaning för upprätthålla offentliga samhällsstrukturer och viljan att betala skatt. Dessa frågor ligger till bakgrund för både nyligen avslutade men också framtida forskningsprojekt.